Sara Ohlssons senaste bok, Ingen normal står i regnet och sjunger, handlar precis som Johanna Thydells (M)ornitologen (se tidigare inlägg) främst om vänskap. Ella är nästanbror och bästa vän med Charlie, som hon har varit granne med hela livet - tills Charlie nyligen flyttade till en egen liten lägenhet.
I Ellas klass går Niki, som är arg och tvär och enligt Ella helt psyko. Men det visar sig att både Ella och Charlie får omvärdera Niki. Charlie, som är Ellas närmaste, och Ella, som alltid är på jakt efter den stora kärleken, fast det aldrig känns riktigt rätt. Hon vill allra helst hitta någon att vara olik med på ett bra sätt; någon att ligga bredvid och läsa varsin tjock bok med.
Mer än så vill jag inte avslöja om vad som händer mellan Ella, Charlie och Niki. Mer än att det handlar om det klassiska temat att få ihop vänskap och kärlek - och som läsare vill man så gärna att allt ska ordna sig på bästa sätt för dem allihop - men som Ella konstaterar är vi alla hjärntvättade av romantiska komedier, fast i verkligheten får man ta saken i egna händer och fatta de svåra besluten utan sång, och färgglada paraplyer får man se till att ordna med själv.
Sara Ohlssons debut Jag är tyvärr död och kan inte komma till skolan idag var också en bok om relationer, jakt på kärlek, att bryta ihop och komma igen, och om att klara av att få någotsånär ordning på sin svajiga tonårstillvaro. Båda rekommenderas varmt till alla som vill läsa realistiska ungdomsböcker som inte väjer för det som är krångligt och jobbigt - och mitt i alltihop också alldeles lyckorusigt.
/Evelina Joëlson
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar